önskar alla sina läsare ett riktigt gott slut och Gott Nytt År 2021

Det är dags att börja tänka på solskydd på FASADER

värme o sol

Inomhusklimatet påverkar oss väldigt mycket för att orka med varma dagar, både att jobba i byggnader med stora fönsterband, likväl som i våra bostäder. 2018 fick vi verkligen veta hur solens strålar påverkade oss både gott och negativt.

Som bilden visar nedan, så tar det sig ut i nybyggnation runt om i vårt land, inget solskydd, öppna balkonger. 

Lomma utan solskydd

hofv2 erbjuder solpaneler, vi har kunskap och vi monterar så att det bli svalt inomhus och att man ändå ser ut. 

Detta handlar ju verkligen om Klimatfrågor Miljö och Hälsa att få ner inomhustemperaturen utan att använda för mycket aircondition 

Sträckmetall med stegbredd, är det bästa, då prickar solens strålar materialet, dvs sträckmetallen. Perforerat har inte samma effekt, då materialet är plant.

 

Glimrande återbruksmaterial går att läsa..om PLÅT och STÅL

I ett examensarbete från KTH har man nu presenterat en ny samarbetsmodell för återbruk av byggmaterial. Roligt att läsa, men anledningen till att det inte finns idag som affärsmodell, är troligen att det ekonomiskt inte är lönsamt/försvarbart eller ej logistiskt genomförbart till någon större nytta. Dagens återvinnings- system inom dessa material är så väl beprövade och eventuellt fortsatt ekonomiskt gynnsamma, i ett stort värde av recycling.

  • återbruk gammalt bearbetat material, som återmonteras till nytt projekt, som bygger på detta examensarbete på KTH
  • återvunnit en del av smältan i viss procent av exempelvis aluminium är recycling och återvunnet till nytt material.

Jag kan förstå som lekman, att man vill ändra detta till något bättre, men vi som jobbar med metaller har i alla tider sorterat metaller och tyvärr (förmodligen) är vårt material endast lämpligt som återvinning.

Låt mig förklara min åsikt

Att all plåt och stål skulle ha potential att återbrukas, det måste förtydligas. All plåtslageri plåt som sitter på en byggnad är måttanpassad och kan inte återanvändas. Det enda som i så fall går att återanvända är korrugerad plåt eller kassetter som är skruvade.

För kanske +10 år sedan grottade jag ner mig i miljötänket/återvinning som jag tycker är så spännande och viktigt (t ex för kassetter och TRP plåt på fasader som är skruvade), för hofv2 är väldigt miljömedvetna och då visade det sig att på en stor fasad var kostnaderna för höga för nedplockning och lagerhållning. Man får inte glömma att det skall demonteras/plockas ner med stor omtanke och försiktighet, läggas på pall, transporteras om det skall återanvändas. Detta är även uppmärksammat i examensarbetet.

Jag vill belysa att jag är absolut inte är negativ till detta examensarbete, tvärtom får det en till att tänka till om vi kan hitta nya vägar, vilket vi troligen måste på sikt (kanske). Gamla material kan ju vara helt underbara, som man förälskar sig i. Mina bilder nedan från år 2007, ett övergivet hotell i Italien, med ett underbart gammalt avancerat plåtslageri hantverk, som jag då önskade att man kunnat plocka ner och ta med sig hem för återbruk.

I examensarbetet lyder följande text: – Utrymmet för att återbruka inom plåt- och ventilationsbranschen är enorm och texten fortsätter, – vi visste inte ens, att ventilationskanaler går att återvända.

Mitt svar på ovanstående blir: – Idag säljs alla spirorör (vent) med tilltäppta ändar, s k lockade, för att undvika nedsmutsning i kanalerna. För att återbruka gamla vent.rör/kanaler måste de då först rengöras/tvättas och lockas, känns som en svår och mycket kostsam process i sin stora mängd.

De här små special projekten med återbrukat eventuellt rostig TRP-plåt, bulig, repigt, där den mediala genomslagskraften är viktigare än budgeten, där kan det funka och vara mycket intressant och vackert i sin småskalighet. I övrigt stora volymer blir svårt.

Det här med återbruk finns redan, exteriört gamla fönster, dörrar, takpannor, tegel mm, så den fyller verkligen sin funktion, när man exempelvis renoverar ett äldre hus mm i mindre skala. Det krävs också personal och stora områden/lokaler för att hålla dessa återbruks byggmaterial. Ekonomi på detta?

Vad betyder ny samarbetsmodell, i detta examensarbete?

Det som är utmaningen är om eventuell ny modell kan återuppstå (jag menar att ta vara på mycket som man gjorde förr i tiden); MEN:

  • vem skall ha hand om materialet?
  • var skall det lagras?
  • vem skall hålla reda på var det finns? Detta som är viktigast är inte belyst för en ny affärsmodell. Det skulle bli enorma logistiska problem. Är det tänkt att man skall ha ett centrallager i Sverige för små eller stora projekt med återbruks byggmaterial, dit entreprenören skall vända sig för val av material? Frågan är belyst och ännu har vi inga privata företag, vilket beror på för dålig ekonomi, eller? Så var skall entreprenören hitta tillgängliga återbruksmaterial.

Det lilla spillet man har inom plåtslageri, används det mesta till nästa projekt som fästbleck och diverse, resterande smala remsor/snedbitar går till återvinning. Ett väl fungerande koncept.

Stålbalkar det återbrukas redan om möjligt, detta sorteras ut när man river byggnader – det är redan ett koncept.

Som slutkläm, vill jag säga att det var intressant att läsa utdrag ur examensarbetet på KTH, och deras tankar om att hitta nya vägar, för någonstans måste man börja och frågorna jag ställt i texten, är mer till mig själv att undra över …men att entreprenören med lätthet och kostnadseffektivitet skulle ge sig på att hitta tillgängliga återbruks material, det blir svårt. Det blir inte ekonomiskt försvarbart, att plocka ner en stor fasad till återbruk med många montörer att demontera, liftar, kranar, packning/emballage, transportbilar som måste stå och vänta för packning, diesel, projektering, logistikkostnader mm, som ger enorma kostnader 2021.

Nu pratas det om Noll-energi och tänket har tidigare fokuserat på solcellsTAK, vilket är kanon naturligtvis. Just häromdagen läste jag att en arkitektfirma tänker på att reducera solinstrålningen för minskat kyl/AIR-condition, kompletterat med sollcellsteknik både i tak och fasad. Då förvånar det mig på hofv2, att man att inte känner till material ”stor maska” sträckmetall som fasadmaterial i aluminium att minska kylbehov, som hofv2 har konstruerat och monterat i 10 år.

Stor maska framför fönsterpartier – monterad av hofv2 2010 – ett ypperligt material för att reducera solens strålar och kunna dra ner kylbehovet.
Liten maska, som ofta används till områdesstaket, gör sig inte på fasader, man ser endast stolpar och sträckmetallen som är så liten i sitt material, planvalsad försvinner som ett svart hål. Ingen stor effekt att reducera solstrålar.

Att reducera solinstrålningen för minskat kylbehov har jag tagit upp flertal gången i bloggen, för vår första stor sträckmetallfasad för 10 år sedan, där gällde just detta och en fasad som badade i sol från morgon till sen eftermiddag, där fick man ner 8-9 grader inomhus på kontoret.

Det är fortfarande 2020, och inte många arkitekter som haft en stor maska (sträckmetall) ställd vid sitt skrivbord, man vet för lite om materialet , att man kan öppna och stänga maskorna beroende på den innovativa arkitektur man är ute efter. Istället finns mängder av prover på mindre planvalsade maskor hos arkitekterna runt om i Sverige. Dessa mindre maskor ger ingen innovativ arkitektur på FASADER, då de har en alldeles för liten stegbredd, just det värdet som bl a reducerar solinstrålningen. En maska som arkitekten har på sitt skrivbord, blir oftast för liten på fasad, så man måsta tänka ”stora maskor” med mycket material.

Återvinning av aluminium och annan metall är inget nytt, det gör vi alla som jobbar med dessa material. Recykling är ett högt värde inom metall material, samt att aluminium är underhållsfritt. Så hela det här programmet om noll-energi där måste man även baka in för- och nackdelar ut ekonomisk synpunkt. Kraven måste också komma till att även upprätta underhållsplaner mm och därmed minska kostnaderna på lång sikt.

Sedan vill jag också passa på, att komma in på ett ämne gällande synliga MATERIAL för byggnader, att just nu är det mycket Trä- och tegelfasader i varje fall bostadsrätter, simhallar mm och det vimlar av dessa fasader i olika mix av tegelfärger, och i alla Byggtidningar.

För just nu är det bara som om vi hade ”en sorts tårta med en smak att välja på i alla Konditorier” – det måste finnas något för alla och särskilt för många både boende och andra som intresserar sig för arkitektur, att lyfta blicken för. Alla bostadsrätter som byggs ligger i samma mönster i bredder, 8 meter vitputs, 10 meter tegel, balkong-radda, 8 meter gul puts och 8 meter i annan tegelkulör med balkong-radda – alla ser likadana ut i varenda stad.

Personligen tycker jag att man behöver bryta ner denna storskalighet av återkommande fastigheter i tegel eller trä i nya bostadsområden, med att lägga till en lätthet av exempelvis sträckmetall i aluminium.

Titta gärna in på mitt förra inlägg om Sjöviksskolan i Stockholm, där ser man ett lysande exempel av arkitekter som just tänkt på detta, att den maffiga tegelbyggnaden i sandfärgat där lyfter sträckmetallen i aluminium upp med sin lätthet och olika skuggspel och ett ”liv” efter dagens ljus uppstår.

Den tunga tegelfasaden ser helt plötsligt ut som en fasad som svävar i frihet. Tänk att två så olika material i symbios, kan skapa en sååå spännande och vinnande innovativ arkitektur. Detta är essensen av en häftig dubbelfasad, att sträckmetallen svävar fritt utanpå, och lyfter det vackra teglet.

Ett riktigt lysande exempel på stor sträckmetall i aluminium i precision, konstruerat och monterat av hofv2.

Källa: Strängbetong.se och  fotograf www.barabild.se 

2017 levererade Strängbetong Sjöviksskolan som är en helprefab-stomme, på totalt 15 800 kvm och med plats för 1200 elever. Sjöviksskolan är en F-9 skola och här ligger idrottshallen under mark. Fasaden består av ingjutet tegel och stor sträckmetall.

En häftig gestaltning med loftgångar som utrymningsvägar och två stora beklädda trapphus i stor sträckmetall.

Fotografen har verkligen lyckats fånga sträckmetallen i bild på rätt sätt som den ser ut i verkligheten, annars är det svårt då många linjer som kameran ser men inte finns i verkligen kan komma med.

Jag har så mycket att säga om detta stora projekt, med så många underentreprenader som fick möjlighet att vara med att bygga Sveriges vackraste skola (enligt min utsago), det är man tacksam för!

Här valde arkitekterna Max Arkitekter/Aperto att jobba med två olika maskstorlekar i stor maska, så i detta projekt fick hofv2 ta fram två unika maskor i sin täthet.

Det finns så mycket vackert i gestaltningsvision att rita för stor sträckmetall på FASAD.

Stor sträckmetall har så stora fördelar i förhållande till perforerade kassetter, exempelvis är stora maskor mer föränderligt då de INTE är planvalsade utan har en stegbredd som en keps och detta gör dem till 3D effekt.

Stor sträckmetall leker med dagens ljus vilket en perforerad fasad inte gör, då plåten är plan, dvs saknar vinkel för ljuset. Man måste komma väldigt nära en perforerad för att upptäcka perforeringen.

Jag ger lite nya tips för Er som tittar in i min blogg, så spännande man kan gestalta med stor maska, nedan ett par bilder från ett projekt med stor maska med liten öppen area som gör maskan mer stängd och därmed mer material.

Terra Oleum Museum i Spanien
Detta är en fasad som hofv2 kan konstruera för svensk marknad
Många av sträckmetallfasaderna med mycket material dvs stor sträckmetall är belysta idag, både hofv2´s fasader och utomlands. hofv2 har alltid med vår idé, hur man skall belysa stora maskor, som byggbolaget sedan kan diskutera och implementera med ljussättaren. Fasaden ovan är guld anodiserad och hofv2 erbjuder 3 olika nyanser i guld.

You can compare this mounting with the images in the last blogg, you see the different, because this elements/panels in big expanded metal is framed, we hofv2 in Sweden mount in free from more suitable.

aluminum-expanded-facade

Know we have even more power, we can mount big (grande expanded metal) in free form (no framed) in radius all corners. It is perfect suitable, and hofv2 are first in Europe to mount in this difficult form. I also think it is one of the first project with sandwich elements in Sweden with round/radius corners on the building.

big loops, anodizede in bronze aluminium on sandwich facade

The sun is playing with the color, this dark bronze sometimes like the image is like silverbrown, it is incredibly over the daytime, when the sun is playing with this kind om loops, because this large loop we sell and mount just for facades, with lot of aluminium material.

Small loops is uninteresting on facades, because you can not see them, and they are so weak in the material so they must be in frame.

hofv2 are technical the best in Sweden to mount big loops in precision, probably even in Scandinavia and in Europe the mounting is 100% loops in frame. In frame the pattern will look like squares, then you see all the frames 4 sides for every panels, you do not in free form.

ON this facade you see no lines, but the camera find the lines, so when you are neer the facade you see no lines, it is perfect suitable.

En enklare start var det tänkt en gång för hofv2, pryda gator och torg med metall i olika skepnad, som nedan LAMPAN metallica by hofv2. Idag tror jag faktiskt den finns sedan flera år, av något tillverkande företag i världen.

Fasader var större och roligare, men fortfarande får min konstnärliga ådra idéer på ting som ännu inte är tillverkade och då handlar det om outdoor.

man_och_lampa_5

De här vackra aluzink väggarna som jag döpte till ”berså i metall” blev faktiskt byggda i min egen trådgård 2007 och står än idag hos ny ägare. Jag gillade spelat med olika plåtslageri teknik i bredd och längd.

När mitt öga vilar på bilden, vill jag faktiskt ha nya i min nuvarande trädgård i aluzink. Mellanrummen är till för växter som prydnadsgräs, vinranka för att få en luftig känsla. Genom åren har jag fått förfrågningar, men de kostar en slant för privatkunden – de var ju tänkta till outdoor miljö i stadsbyggnadsområden, i lite andra storlekar och kulörer.

Nu går min hjärna igång, nya idéer poppar upp. Ja det finns mycket som fortfarande inte är designat och tillverkat.

-Skärmvägg

Vackra fasadelement i sin enkelhet, med belysning så plåten framträder. För denna gestaltning är stor sträckmetall perfekt. Sådant här ”fräsigt” och dekorativt ritas in alldeles för lite av. Gör arkitekten det blir det oftast inte byggt, eller nedbantat till en enklare vision.

Sedan jag startade denna blogg 2008 har utvecklingen backat i Sverige på innovativ arkitektur. Mycket ser likadant ut, mycket få sticker ut. Med andra ord ”boring”

Jag vet inte var bilden kommer ifrån, den är gammal och tagen från mitt bildarkiv /hofv2